Fågellokaler

Fågellokaler i Blekinge presenteras på BirdLife Sveriges hemsida under “Svenska fågellokaler/Blekinge”

https://svenskafagellokaler.se/

För korrekta antal observerade arter se Artportalen för respektive lokal.

Det tillkommer och försvinner lokaler allt eftersom. Om du har en lokal som borde finnas med så kontakta oss i gruppen för hemsidan. När en ny lokal ska tillföras så bör det vara ordentligt och noga utrett om hur man hittar dit, parkeringsmöjligheter, tips på bra observationsställen mm.

Ursprunget till de olika lokalerna kommer från boken “Fågellokaler i Blekinge”.

Munkahusviken

Att besöka fågeltornet från gryningen och fram mot middagstid har ofta att gott resultat i antal arter, individer och upplevelser. Man täcker sektorn från Stenhagen i norr till Sternö höjder i söder. Den mesta fågeln kommer i riktning mot Karlshamns AB och dess silos. Men även i riktning mot vikens innersta östra del kommer mycket av sträcket med tättingar. För att se rovfågel ifrån fågeltornet så är skogsridån i norr den bästa riktningen. Det finns en kompassros inritade i räcket ovanför brevlådan med anteckningsboken.

Munkahusviken är en vassvik som mynnar ut mot Pukaviksbukten mellan Sternö och Oxhaga strax SV centrum på Karlshamn. Området kan kännetecknas som en grund vik kringgärdad av vass och lövskogsdungar. Dessutom finns industrimark tätt på viken och själva området. Sternö sticker ut som en udde i den linje som fungerar som ledlinje längs Blekingekusten. Innanför där ligger viken mycket skyddad för vind och grov sjö. Mycket sträckande fågel passerar rakt över området i sin flyttning mot SV under hösten. Kusten används av mycket fågel som ledlinje i öst-västlig riktning.

Bild 1 visar utsikten från fågeltornet som är placerat ute på utfyllnadens yttersta del. Riktningen är SV-V. Man ser stora delar av den vass som bla. hyser vattenrall, skäggmes mm. Bild 2 är tagen från tornet i nordlig riktning med buskaget i förgrunden och de betade vallarna. Bortom denna vall ligger ett stort vassområde där bla. brun kärrhök håller till. Bild tre är i riktning mot NV och vassen med gamla ekar i bakgrunden. I samma område finns flera speditionsfirmor med lastbilstrafik. Bild 4 visar den öppna marken mellan tornet och P-platsen där flera arter utnyttjar det öppna för att rasta på. Bild 5 är i riktning mot SO och det vassområde som ligger intill tornet. Björkskogen har under senare år ökat i utbredning, men kommer troligen att huggas ner för att skapa öppenhet. Bild 6 visar tornet samt bild 7 visar berget upp mot Munkagården, biotopen som flera arter utnyttjar.

Antalet arter som är observerade i Munkahus är 217 med myrspov och dvärgmås som de senaste tillskotten.

Sternö och Altare Hall

Att sträckskåda sjöfågel är inte den allra bästa skådningen i västblekinge. Då i synnerhet längs kustlinjen mellan Listerlandet och bort mot Järnavik. Sträcket går betydligt längre ut i Hanöbukten. Kråkenabben är helt OK och sedan får man komma ända bort mot Lindö för att nå en bra nivå på antalet sträckfågel. Det finns dock undantag och då framförallt i väderförhållanden med frisk -hård vind från havet in mot kusten. Då kan en lokal som Altare hall på Sternölandets SO sida vara helt OK. Lokalen har i.o.m. KarlX och microbirding kommit i ropet. Vad artlistan kommer att erbjuda framöver återstår att se. Men redan har kustlabb, rödspov, vitkindade gäss, gråhakedopping, ejder m.fl. arter kunnat ses.

Pengaberget

Vägbeskrivningen till Pengaberget är att du tar dig till gatan upp mot järnvägstationen (Resecentrum) i Karlshamn. Första gatan till höger, snett till höger följer du ca 500 m. Där tar du till vänster in på Hagaslättsvägen. Följ denna upp för backen till ett bostadsområde. Precis bortanför P-platserna går det en väg in till höger. Försök att placera ditt fordon i vägkanten utan att hindra övrig trafik. Parkera helst inte inne på bostadsområdets P-plats. Gå tillbaka ut på Hagaslättsvägen, gå tvärs över mittemot och följ den smala lilla stigen snett upp till höger. Efter ca 150 m har du kommit ut på en bergplatå. Vid det gamla fundamentet från en tidigare kraftlednings-stolpe har du fin utsikt runt om. Du befinner dig på ca 40 m.ö.öh.

Pengaberget är en höstlokal med sträck av framförallt rovfåglar, men även tättingar. Under perioden augusti-oktober så passera Sveriges samtliga förekommande rovfågelarter. Flera av dom i relativt högt antal. Även flera udda rovfågelarter kommer årligen. Ängshök, pilgrimsfalk passerar med flera ex. Ormörn, större skrikörn, jaktfalk har även passerat.

Tättingsträcket är under vissa väder och vindförhållande rätt goda med höga siffror och en fin blandning av arter.

Högadalsberget

För att komma till detta lite nordligare berg så tar du in vid avfarten mot lasarettet i Karlshamn. Fortsätt rakt upp för backen på Länsmansvägen. I den svaga nedförslutet på andra sidan så tar du första gatan till höger 180 grader. Kör “tillbaka” uppför backen igen parallellt med Länsmansvägen på Apollovägen. Försök att parkera längs gatan eller på parkeringen. OBS! kolla parkeringszoner!

Gå sedan in mellan de första husraderna och följ gatan och sedan stigen upp till den skogbeklädda kullen/berget. I bortkanten så finns det öppen berghäll med sikt åt samtliga vädersträck. Där är det ypperligt att stå. Man spanar lämpligen i en sektor från vattentornet i SO till lasarettet i norr för att täcka himmeln.

Högadalsberget är möjligen lite bättre än Pengaberget i antal fåglar. Det som avgör många gånger är vindriktningen. Flera dagar så kommer rovfåglarna “från Pengaberget” rakt över Högadalsberget. Flera av de stora örnarna passerar ofta just här över. Det verkar ibland som att E22 fungerar som en “ledlinje”. Det hela beror troligen på att vägen går i rak öst-västlig riktning.

Vettekullaberget

Detta berg ligger placerat ute i direkt anslutning till kustlinjen. Vägen dit går enligt följande beskrivning. På den östra “gamla” utfarten från Karlshamn så kommer man till Röda ladan. Ta vägen söderut mot Kollevik och Vettekulla. Kör ca 1 km och passera en kolonistad, Sommarstaden. Ta vägen till vänster mot Vettekulla, passera havsviken, Tegelbruksviken, följ vägen genom den skarpa högerkurvan. Fortsätt fram genom skogen till nästa långa skarpa högerkurva, fortsätt fram till vägskälet med alla brevlådor, passera denna rakt fram till skylten “Privat väg”. Parkera intill vägkanten innan och fortsätt i vägens längdriktning till fots. Först en vänsterkurva, därpå en högerkurva och en svag vänsterkurva. Där går en väg in till vänster och i direkt anslutning till denna snett upp till höger en smal, lite svårfunnen stig upp på ett berg, Vettekullaberget.

Där har man tämligen god sikt i alla vädersträck. Tyvärr har vegetationen vuxit upp och döljer sikten i vissa vädersträck.

Med sina 186 arter noterade och sin geografiska placering så är tättingsträcket ypperligt. Men även rovfågelsträcket kan vara bra. Bland höga dagssiffror kan nämnas 11 blå kärrhök, 916 ormvråk, 8 230 fiskmås, 32 020 ringduvor, 3 100 tornseglare, 95 trädlärkor, 988 sånglärkor, 8 077 trädpiplärkor, 1 300 gulärlor, 10 263 rödvingetrastar, 745 dubbeltrast, 1 461 blåmes, 1 400 talgoxe, 96 nötkråkor, 1 733 råkor, 42 750 bo/bergfink, 1 045 mindre korsnäbb, 1 665 domherre, 2 500 gulsparv.

Flera ovanliga arter har setts, större skrikörn, aftonfalk, turturduva, härfågel, pungmes, gulhämpling för att nämna några. Bändelkorsnäbb har setts där vid minst 15 tillfällen.

Sträcket på sensommaren och hösten är alldeles utmärkt runt om längs kusten på Listerlandet i Sölvesborg kommun. Med de betade strandängarna, uddarna och de stora åkerområdena så finns ett brett spektra av alternativa lokaler.

Sölvesborgs kommun

Vesan

Ett stort jordbruksområde som ligger nordost om Sölvesborg mellan Ryssberget i väster och E22:an från Sölve i söder upp till Norje i norr. Bästa observationsplatserna finns ute på den sk. Lussabacksvägen mellan Ysane och Gammalstorp. Men där finns många bra obs-punkter runt om i området. Stanna dock inte på E22 eftersom trafikintensiteten är hög där.

Vesan är ett område med intensivt jordbruk. Fram till 1930 fanns här en sjö som då slutligen utdikades. Med insprängda lövdungar och kanaler så bildar detta en härlig karaktär över området. Vassarna växer lite varstans vilket bevisar områdets höjd under havet! Drygt 180 arter är noterade i området och det är värt ett besök under alla årstider.

Under häckningstiden så finns goda bestånd med gulärla och kärrsångare. Glada, brun kärrhök och hornuggla häckar i området. Vaktel uppträder regelbundet (ofta vid Veslanda strax nedanför Ysane kyrka). Gladan har ett bestånd på drygt 50 fåglar.

Som sträcklokal är det mest rast- och övervintringsplats för gäss. Upp till 4 000 sädgäss ses ibland och bland dessa finns både bläsgås, spetsbergsgås, grågås och kanadagås. Enstaka fjällgäss har noterats. Under hösten är det fint sträck med rovfågel. Flera individer stannar i området och jagar. Det är ormvråk, fjällvråk, sparvhök, stenfalk, tornfalk, pilgrimsfalk, brun och blå kärrhök. Vesan är en pålitlig lokal för rödstrupig piplärka och lappsparv.

Bland tillfälliga gäster kan nämnas rördrom, svart stork, vit stork, brunglada, ängshök, mindre skrikörn, aftonfalk, kornknarr, turturduva, hökuggla, rostgumpsvala, sommargylling och tallbit.

I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Fäholmen och Fäören

Området ligger på Listerlandets NÖ kustremsa ca 2 km SO Norje. Flera vägar gör området tillgängligt. Vägen mellan Norje och Lörby passerar Furumo där det finns möjlighet att parkera vid (se kartan). Parkera uppe vid denna väg och gå ner till området till de utmarkerade observationspunkterna. Flera av hagarna betas av djur vilket innebär att alla stängda grindar som passeras ska stängas igen!

Den fina lagunerna vid Fäholmen erbjuder fina rastplatser för vadare och sjöfågel.

Området är en flack kustlinje med betade strandängar, laguner och vissa vassområden. Några mindre flacka öar (framförallt vid Fäören) utgör fina rastlokaler för vadare och sjöfågel. Mindre skogsdungar, både tall och lövdungar klär in kustremsan.

Antalet påträffade arter i området är 209.

Häckande fåglar: Flera intressanta simänder har häckat här (årta och snatterand) samt vadare (kärrsnäppa och brushane har häckat). Fem kusthäckande tärnarter finns här. Övriga mer eller mindre regelbundet häckande arter är smådopping, brun kärrhök, vattenrall, lärkfalk och skäggmes.

Sträckande fågel: Den flacka kustremsan erbjuder fina rastmöjligheter för vadare, gäss och sjöfågel. Regelbundet rastande arter är sångsvan, mindre sångsvan, bläsgås, blå kärrhök, vattenrall, skärfläcka, mindre strandpipare, dvärgbeckasin, rödspov, dvärgmås, svarttärna, jorduggla, rödstrupig piplärka, snösparv och lappsparv.

Rariteter från området: ägretthäger, spetsbergsgås, ringand, alförrädare, pilgrimsfalk, myrsnäppa, dubbelbeckasin, sparvuggla, härfågel, korttålärka, trastsångare, ringtrast, pungmes och gulhämpling.

Tocken

Kommer man från Lörby norrifrån in i Mjällby så vid stärkelsefabriken tar man vänster på Mjällby-Ljunga. Kör 2.4 km vik mot vänster och Tocken. Efter ca 1 km finns en parkering i anslutning till sommarstuge-området. Till fots fortsätter man ut mot udden som omges av öppet hav och en tämligen stor vik. Betande djur i hagen så stäng alltid grinden efter er!

Tocken är liksom flera av uddarna på Listerlandet flackt med betade strandängar. Här omges udden av grunda vatten och vikarna Kålleviken och Toseboviken. Udden har buskmark av en, slån och hagtorn. Innanför dessa skogsdungar.

Antalet påträffade arter är 201.

Häckande fågel: Typisk för Listerlandet med goda bestånd av gravand, småskrake, strandskata, tofsvipa, rödbena, silvertärna, ängspiplärka och stenskvätta. Som regelbundet häckandet är antalet ca 50.

Sträckande fågel: Områdets karaktär inbjuder gäss, änder, vadare och tärnor att rasta under sträcket. Vitkindad gås, prutgås, snatterand, skärfläcka, mindre strandpipare, svartsnäppa, skräntärna, småtärna, lappsparv och snösparv uppträder tämligen regelbundet under deras olika sträcktider.

Rariteter från området: Flamingo (chilensis), snögås, myrsnäppa, smalnäbbad simsnäppa, svarttärna, busksångare, svarthakad buskskvätta, ringtrast, sommargylling och tallbit.

Kråkenabben

På den SO udden av Listerlandet ligger Kråkenabben. Sedan många år den kanske främsta sträckfågellokalen i västra Blekinge när det gäller änder och vadare. För att nå till Kråkenabben så sväng av från E22 vid Sölvesborg och följ väg 123 mot Nogersund. Strax innan Nogersunds samhälle vik höger in på Talmansvägen. Ca 600 m längre fram vik in höger och P-platsen till Kråkenabben ligger där. Det går bra att vika ner mot Hälleviks camping och Strandvallen (Mjällby AIF hemmaarena) och parkera där. För att komma ut på udden så går man längs kustlinjen på västra eller östra sidan eller så följer man vägen mitt på Kråkenabben. Bra obs-platser finns på flera ställen längst ut (se kartan).

Kråkenabben är en av flera betade strandängar med ett flackt landskap och stenig kustlinje. Buskmarkerna är täta stundtals med hagtorn och slån. Yttersta kustlinjen är öppen och inbjuder till skådning framförallt vid lågvatten då flera tångbankar bildas.

Hela 255 arter har påträffats på Kråkenabben

Häckande fågel: Det häckar ca 45 arter regelbundet. Några tillfälliga arter kan nämnas som snatterand, rapphöna, småtärna och skärpiplärka.

Sträckande fågel: Listerlandets bästa sträcklokal för sjöfågel och vadare. Artblandningen liknar den som östra Blekinge uppvisar, men antalet är avsevärt lägre. Juli-augusti då sträcker framförallt häger, grågås, arktiska vadare, tärnor (max 1025 fisk-/silvertärnor på en dag) samt sjöorre (hanar). Rastande vadare kan ibland uppgå till 23 arter på en dag.

Övriga delar av året så krävs det under hösten friska O-SO pålandsvindar för att få ett gott sträck. Våren är det inte samma förutsättningar. Mars-maj passerar sjöfågel och vadare. Storlom, vitkindad gås, prutgås, ejder, strandskata, storspov och alkor har bra sträck siffror denna period. September och oktober är det sjöfågel och gäss, bra sträck av sädesärla (max 2400) enstaka labbar, vissa dagar gott sträck av ringduva (13400), mesar, grönsiska (max 1760). Hårda vindar i november har man god chans på bredstjärtad labb, dvärgmås och tretåig mås.

Vintern kan vara mycket intressant beroende på hur hård vintern blir. Flera kvarstannare kan mycket väl hittas på Kråkenabben. Gråhakedopping, kricka, enkelbeckasin, ängspiplärka, järnsparv, stare. Vintar med mycket is innebär mycket dykänder runt udden. Havsörn hänger på dessa flockar med dykänder. Vid Nogersunds hamn och utanför Strandvallen och Hällevik så håller mycket trut och vitfågel under hela vintern.

Rariteter i området: Grå lira, klykstjärtad stormsvala, havssula, svart stork, vitögd dykand, fjällgås, större skrikörn, fjällpipare, tuvsnäppa, dammsnäppa, tärnmås, vitvingad trut, fjälluggla, hökuggla, vattenpiplärka, större piplärka, citronärla, isabellastenskvätta, flodsångare, trastsångare, brandkronad kungsfågel, kungsfågelsångare, taigasångare, pungmes,och bändelkorsnäbb.

Tredenborg

Tredenborgs badplats och camping med Hermans Heja inbjuder till kul skådning. För att nå dit så vik av från E22 vid Ynde och kör rakt fram i rondellen. Följ sedan skyltningen Hamn, Bad och Camping så kommer ni fram till fina P-platser. Området är då stranden runt själva badplatsen och campingen. För att nå Hermans Heja så när du kommit under järnvägsviadukten ta höger på Nabbavägen ca 1.2 km, vik vänster in mot småbåtshamnen. På piren eller kajen finns bra möjlighet att skåda över Valjeviken. Campingplatsen och badet är sandstrand och vassar. Utanför dessa ligger ett antal flacka öar.

Antalet observerade arter är 227.

Häckande fågel: Ca 80 arter häckar i omrdået och vissa år även snatterand, skedand, rörhöna, större strandpipare, roskarl, skrattmås, samtliga kustlevande tärnor utom kentsk tärna.

Sträckande fågel: Både vår och höst kan vid gynnsamma väderförhållande mycket varierande antal arter och antal rasta under sträcket. Under vintern är det mycket övervintrande änder och havsörn i området. Under senhöst och vinter kan man stå vid Hermans Heja och uppleva när tusentals gäss lättar för att flyga in till Vesan och Ådala på Listerlandet.

Tillfälliga arter: Vitnäbbad islom, svarthalsad dopping, klykstjärtad stormsvala, ägretthäger, vit stork, spetsbergsgås, fjällgås, rödhalsad gås, fingand, alförrädare, brunglada, pilgrimsfalk, svarthuvad mås, vittrut, tretåig mås, turturduva, citronärla, trastsångare, kungsfågelsångare, pungmes, gulhämpling och snösiska.

Bra lokaler att kolla vårsträcket och nyanlända arter på.

Våren är en tid då uddar som Kråkenabben, Björkenabben bör besökas. Men kanske framförallt ska öarna besökas flitigt då de insträckande fåglarna ofta tar en paus efter flytten över Östersjön. Hanö, Tärnö är kanonlokaler där just Hanö är känd medan Tärnö är outforskad. Fäholmen, Fäören, Stensnäs våtmark, Edstorpsviken och Elleholm är också spännande. Se nedan om dessa lokaler.

Elleholm

Området är beläget vid Mörrumsåns mynning. Dels på den östra sidan som också kallas Nabben, men mest på den västra sidan om mynningen. Man följer vägbeskrivningen enklast genom att följa skyltningen Elleholm så hittar man. Bästa området med störst variation är väster om ån. Man kör ner till Ellholms badplats och parkerar där. Sedan går man längs vägen ut mot badet och uddarna. Ett variernade landskap med gamla ekar, hagar, uppodlat, blandskog, kärrmark och liten skärgård.

Totalt har 220 arter noterats på lokalen och av dessa är ca 70 häckande. Bland häckfåglarna kan nämnas som mer eller mindre regelbundna skräntärna, hornuggla, mindre hackspett, kärrsångare och rosenfink.

Som sträckfågellokal är Elleholm mest intressant under hösten. Det förekommer ett betydande landfågelsträck. Bra dagar kan närmare 100 000 individer räknas in. Höga dagssiffror från hösten är; ringduva 13 000, skogduva 700, trädlärka 50, sånglärka 1 500, nötskrika 2 000 samt bo-/bergfink 60 000. Även rödstrupig piplärka och ortolansparv ses. Rastare kan nämnas blåhake, enkel- och dvärgbeckasin, dubbelbeckasin. Den senare i augusti-september. Vintern erbjuder ofta stora mängder dykänder och flera havsörnar. En regelbunden gäst under milda vintrar är kungsfiskare.

Tillfälliga gäster har varit rördrom, vit strok, fjällgås, ringand, ängshök, större skrikörn, aftonfalk, vaktel, alkekung, härfågel, flodsångare, halsbandsflugsnappare och sommargylling.

Tärnö

Den andra mindre kända sträcklokalen i Karlshamns kommun är utan tvekan Tärnö. Med sin geografiska placering som yttersta ön i Kalrshamns skärgård så erbjuds många fina möjligheter till sträckskådning. Av flera olika skäl har det inte skådats på långt när som Hanö. Man kan säga att Tärnö nästan är en oslipad diamant. Flera fina observationer har gjorts, men en kontinutet i sträckskådningen har aldrig gjorts. Det lär bli många fler framöver i.o.m. microbirding och KarlX. Texten om Tärnö kommer att kompletteras allteftersom det skådas där.